Musiken & Pedagogiken

Jag tror att jag alltid haft lärarinstinkt i blodet, en vilja att förklara och berätta. Till och med när vi var riktigt små, och någon kamrat sa till exempel "undrar varför månen ser olika ut hela tiden egentligen", då sa jag "joo förstår du, det fungerar så här, månen roterar runt jorden..."

Hur kan du veta ALLT hela tiden? svarade de ibland. Det gör jag väl inte, tänkte jag. Det finns ju hur mycket som helst att veta.

Hemligheten är nog bara att vara nyfiken. Det är jag. Nyfiken och otroligt lättroad. Mycket av den tid som andra barn lade på att spela tvspel lade jag på att läsa, fundera och ställa frågor. Om det låg ett brev på köksbordet med bilens nya kontrollmärke, då frågade jag pappa vad det skulle vara bra för och fick en ingående föreläsning om trafikförsäkring, besiktning och fordonsskatt. Om någon på TV sa att ljuset färdas från solen till jorden på åtta minuter, då tog jag fram miniräknaren. Hur långt färdas ljuset på en sekund? En dag? Ett år?

Att vara lite nyfiken varje dag, det sparar ihop mycket information under en livstid. Men att veta allt...? Nej, det tror jag inte är möjligt. Minns vad Sokrates sa: The only true wisdom is in knowing that you know nothing.