Sammanfattning avsnitt 4

Det sista avsnittet i The New Digital Storytelling heter Building Your Story och omfattar fyra kapitel. Vi har talat om CDS-workshoppen i digitalt berättande, gemenskap och resurser via Webb 2.0, digitalt berättande i undervisning och den troliga framtiden.
 
När Center for Digital Storytelling håller workshop krävs tre dagars intensivt arbete av deltagarna, tills alla skapat en varsin digital produktion och man stolt kan visa upp resultaten för varandra. Det kanske låter som mycket arbete för en liten videosnutt, men av erfarenhet vet jag att allt går snabbare ju mer man tränar. När man skapar projekt nummer två lägger man inte lika mycket tid på att bråka med videoredigering och ju mer vana man får, desto bättre rutiner får man och kan fokusera på själva innehållet i berättandet.
 
På nätet kan man samla inspiration för sitt eget berättande genom att uppleva andras skapelser. För att förbättra sitt författande kan man sysselsätta sig med olika övningar, kanske besluta att man alltid skriver en sida varje dag, eller öva sig på korta, koncisa formuleringar med Twitter eller Six Word Stories.
 
Ny teknologi smyger sig med rätta in i undervisningen allt eftersom, förmodligen betydligt långsammare än i vardagen, tänker jag. Digitala berättandeprojekt görs inte i en handvändning, men kan vara en lämplig arbetsform om man tänkt igenom syftet och stoffet noga. "Reverse storyboarding" är ett sätt för att inledningsvis göra eleverna medvetna om hur digitala berättelser kan vara uppbyggda. Lärare kan även skapa egna digitala berättelser som resurs i undervisningen och därmed skapa open educational resources (OER).
 
I framtiden kan vi förvänta oss att nya appar gör skapande av berättelser via mobila enheter allt enklare. På en meta-nivå kan vi även förvänta oss allt fler berättelser om digitalt berättande. All utveckling kan förstås inte förutsägas, Alexander är genom hela boken väl medveten om att allt ständigt förändras och att många referenser som nämns kanske är inaktuella redan när boken publiceras. Vi får helt enkelt hålla oss uppdaterade eftersom nyheter hela tiden dyker upp på området. Det är en utmaning för oss som arbetar i utbildning, eftersom skolreform tar tid och är betydligt mer trögstartat än samhällets teknologiska utveckling.
 
Sofia Bandelin skriver: "Tidigare har jag funderat lite över tidsaspekten för mig som pedagog och Bryan påpekar här hur viktigt det är att inse att det inte är något man gör på en kväll utan att det tar lång tid. Han visar på hur man på hans workshops lägger ner tre dagar på ett arbete och som pedagog är det sällan man har den tiden (om det inte är något man är intresserad av, jag har insett att man då kan sitta dygnet runt utan att få betalt för det)."

Jag håller med, det är klurigt det här med att hitta tid. Just nu gör jag min sista VFU-period och börjar på allvar få uppleva hur det är att planera och genomföra flera lektioner i olika ämnen varje dag, inte helt lätt och många bollar i luften. Att ovanpå det sätta sig in i helt nya områden och introducera sina elever till nya metoder är tidskrävande och svårt. Men inte omöjligt! Jag är glad att jag har så mycket erfarenhet av medier genom min gymnasieutbildning och mina fritidsintressen, den korta högskoletiden är knappast tillräcklig för att tillägna sig allt man behöver i yrket. Vi måste fortsätta hela livet! Förhoppningsvis finns det en skolledning som vill samarbeta, om man drar igång stora reformer på skolan och behöver tid och pengar för kompetensutveckling.

Sammanfattningvis har Alexanders bok skapat mig en överblick över olika medier, deras historia och hur de hänger ihop. För att kunna fatta didaktiska beslut och välja arbetssätt i undervisning krävs bred kunskap om olika metoder och hjälpmedel. I läroplanerna finns mål att uppnå, men vilka metoder vi pedagoger använder för att nå dit är i hög grad upp till oss. Digitalt berättande kan vara ett område att satsa på för att engagera elever och lära oss nya medieformer på meningsfulla vis. Samhället förändras ständigt, och så bör skolan. Peace out!

Kommentarer
Postat av: Robert Kjellander

Tror Reverse storyboarding kan vara riktigt bra, har aldrig provat det själv men tror att det kan hjälpa eleverna lära sig förstå berättelser och dess strukturer och innehåll bättre. Man bör nog välja noga vilken berättelse man använder dock så att man får eleverna engagerade och får ut fullt av det!

2013-03-20 @ 13:51:38
URL: http://www.nattstad.se/robbanskursblogg

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Min profilbild