Augmented Reality: Telling Stories on the Worldboard
Kapitel 11 i The New Digital Storytelling handlar om augmenterad verklighet. Nu rör det sig om digitalt innehåll kopplat till fysiska platser i världen, man måste alltså fysiskt ta sig runt och ha mobila enheter med sig för att hitta berättelsens delar. Detta i kontrast mot alternate reality (där ledtrådarna ofta finns på nätet och inte har så mycket med det fysiska att göra) och virtuell verklighet (där fysisk verklighet återskapas virtuellt och utforskas stillasittande vid din dator).
"Light AR" kan man kalla det när Flickr gör en platsmarkering för ett foto du tagit eller annan "geolocated Web-based media". Själv tänker jag lite på geocaching, ett begrepp som många börjar känna igen numera. Där måste man gå runt i naturen/staden och hitta skatter som andra fysiskt gömt där och som hittas med GPS. Skatterna kan ju bestå av vad som helst, så varför inte berättelser förresten? Följetång gömt på olika platser?
Riktig AR har dock digitalt innehåll (video, audio, text, bild) som blir tillgängligt när du befinner dig på den fysiska platsen och tittar på den genom din mobilkamera eller liknande. Ett enkelt exempel är en app som jag har på min telefon, siktar man med kameran mot natthimlen så visar den på mobilskärmen vilka stjärnkonstellationer som finns där.
Förutom GPS finns även QR-taggar som länge varit ett mysterium för mig, vad i hela friden betyder de där små svartvita rutorna? Jo, läser man in dem i sin mobil kan de vara länkar till hemsidor eller nätinnehåll. Mycket smart tycker jag, även om jag inte använt det så mycket ännu, ungefär som hyperlänkar som går att "klicka" även i print eller från reklamskyltar på busshållplatsen.
En annan typ är tjänster som kan känna igen identiteter via ansiktsformen. Ett enkelt exempel - tar man bilder av sina vänner och laddar upp till Facebook, är det ofta lätt att tagga dem nu eftersom Facebook inte bara ser var i bilden det finns ansikten, utan även vilka personerna är genom jämförelse med andra taggade foton. Liknande funktioner kan säkert utökas och användas i annan media.
Det finns även spel som spelas digitalt men ändå fysiskt, med hjälp av AR. Egentligen är det digitala innehållet ungefär som fysiska skyltar. Man går till en plats, läser skylten som sitter där. Skillnaden är att det digitala kan vara så mycket mer omfattande, multimodalt och flexibelt än en fast skylt.
Worldboard-konceptet har diskuterats sedan 1999 och börjar allt mer förverkligas i mainstream. Det tar tid att övervinna svårigheter här, tekniska problem börjar elimineras. När AR fortsätter att utvecklas kommer vi säkerligen att diskutera skydd av privatliv och copyright. Det här är definitivt en område att hålla ökat på i fortsättningen.
"Light AR" kan man kalla det när Flickr gör en platsmarkering för ett foto du tagit eller annan "geolocated Web-based media". Själv tänker jag lite på geocaching, ett begrepp som många börjar känna igen numera. Där måste man gå runt i naturen/staden och hitta skatter som andra fysiskt gömt där och som hittas med GPS. Skatterna kan ju bestå av vad som helst, så varför inte berättelser förresten? Följetång gömt på olika platser?
Riktig AR har dock digitalt innehåll (video, audio, text, bild) som blir tillgängligt när du befinner dig på den fysiska platsen och tittar på den genom din mobilkamera eller liknande. Ett enkelt exempel är en app som jag har på min telefon, siktar man med kameran mot natthimlen så visar den på mobilskärmen vilka stjärnkonstellationer som finns där.
En annan typ är tjänster som kan känna igen identiteter via ansiktsformen. Ett enkelt exempel - tar man bilder av sina vänner och laddar upp till Facebook, är det ofta lätt att tagga dem nu eftersom Facebook inte bara ser var i bilden det finns ansikten, utan även vilka personerna är genom jämförelse med andra taggade foton. Liknande funktioner kan säkert utökas och användas i annan media.
Det finns även spel som spelas digitalt men ändå fysiskt, med hjälp av AR. Egentligen är det digitala innehållet ungefär som fysiska skyltar. Man går till en plats, läser skylten som sitter där. Skillnaden är att det digitala kan vara så mycket mer omfattande, multimodalt och flexibelt än en fast skylt.
Worldboard-konceptet har diskuterats sedan 1999 och börjar allt mer förverkligas i mainstream. Det tar tid att övervinna svårigheter här, tekniska problem börjar elimineras. När AR fortsätter att utvecklas kommer vi säkerligen att diskutera skydd av privatliv och copyright. Det här är definitivt en område att hålla ökat på i fortsättningen.
Kommentarer
Trackback
