Kurslitteratur i ett nötskal
Följande var den huvudsakliga kurslitteraturen i kursen Pedagogisk filosofi och idéhistoria, min första kurs på avancerad nivå inom Masterprogrammet. Tips och sammanfattning för den som är intresserad!
The Evolution of Educational Thought
Émile Durkheim
Kontext: Durkheim är sociolog och pedagogisk historiker och denna bok motsvarar den kurs han höll år 1904 i Frankrike om Europas utbildningshistoria från antiken till 1900.
Min tolkning av huvudbudskap: Vi måste känna till våra institutioners historia om vi ska förstå vårt nutida skolsystem. Då kan vi undvika att fastna i oreflekterade självklarheter om hur skolan "måste" se ut (det finns många exempel på goda alternativ genom historien) och undviker även att göra allt för hastiga reformer som tillintetgör det goda arbete vi spenderat lång tid för att bygga upp.
Min tolkning av huvudbudskap: Vi måste känna till våra institutioners historia om vi ska förstå vårt nutida skolsystem. Då kan vi undvika att fastna i oreflekterade självklarheter om hur skolan "måste" se ut (det finns många exempel på goda alternativ genom historien) och undviker även att göra allt för hastiga reformer som tillintetgör det goda arbete vi spenderat lång tid för att bygga upp.
The Essential Foucault
Michel Foucault
Kontext: En samling av texter från olika böcker under åren 1954-1984. Foucault var en fransk filosof och idéhistoriker som utvecklade en metod för diskursanalys och fokuserade främst på makt och kunskap, maktstrukturer, disciplin, och hur diskurser påverkade olika områden som skola, brott och straff, psykiatri, sexualitet och samhällsordning.
Equality : selected readings
Pojman & Westmoreland (Ed.)
Kontext: En samling av texter som alla diskuterar jämlikhet, rättvisa eller människors lika värde. Publicerad 1997.
Min tolkning av huvudbudskap: Det finns filosofer och medborgare med många åsikter om jämlikhet, men att tänka "för eller emot" är att förenkla problemet. Det finns så många definitioner av vad jämlikhet är så vad menar vi egentligen? Jämlika möjligheter? Jämlik lön? Jämlikt resultat? Jämlik utgångspunkt? Minimum av rättigheter? Exakt identiska rättigheter? Frihet? Rättvisa? Vad vi än prioriterar, prioriterar vi bort något annat. Inget ideal är optimalt och därför kommer det alltid att finnas olika politiska åsikter om hur vi gör dessa val.
The Oxford Handbook of Philosophy of Education
Harvey Siegel (Ed.)
Kontext: En samling av texter om olika områden inom pedagogisk filosofi. Publicerad 2009.
Min tolkning av huvudbudskap: På senare tid har filosofi inte uppmärksammat pedagogisk filosofi som ett särskilt stort eller relevant område inom huvuddisciplinen. Bokens syfte är att påminna om vilka viktiga frågor som uppstår i mötet mellan undervisning och filosofi. Det uppstår ständigt val och frågor om prioritering som inte kan lösas genom vetenskap utan kräver etiska ställningstaganden och filosofiska resonemang. Boken lyfter perspektiv från många olika vinklar för att demonstrera områdets bredd, till exempel pragmatism, politiska mål, läroplan, demokrati, multikulturell undervisning, fördomar, barnperspektiv, feminism, postmodernism.
(Ni märker kanske att jag tyckte bäst om historia och jämlikhet/rättvisa, men hade lite svårare att känna mig hemma inom filosofi. En mycket intressant och utmanande kurs har det i alla fall varit!)
