Recept: Enkel fisk
Gott + enkelt + ganska billigt = perfekt studentmat!
Passar även om man äter LCHF, men är man som jag så serverar man med kokt potatis och gröna ärtor. Mums! Receptet finns här.
Få det gjort!
Ett citat lyder: "Om projektet känns oöverkomligt, överlista dig själv genom att ta ett första steg. Kolla upp telefonnumret till kundtjänst utan att ringa, eller sortera tvätten i högar utan att tvätta."
När jag läste det insåg jag att jag faktiskt gör så, både med kundtjänst och tvätt och även när jag skriver examinationsuppgift hemma. Om jag sitter och stirrar på min instruktion för uppgiften, ett blankt dokument och ett tjockt block med anteckningar från föreläsningar och litteratur, kan det minst sagt kännas svårt att komma igång. Då gör jag så här:
1. Skapa ett dokument och läs formaliareglerna för uppgiften. Oftast har läraren bestämt vissa rubriker som ska finnas med i en viss ordning, till exempel Framsida, Inledning, Lektion 1, Lektion 2, Utvärdering, Referenslista. Jag skapar alla rubriker med rätt typsnitt och så vidare, men skriver bara "Bla." där själva innehållet ska in. Nu är dokumentet redo att fyllas på.
2. Jag läser igenom mina anteckningar en bit i taget och tänker inte så mycket på exakt vad jag måste skriva, utan sätter bara in en post-it lapp som "bokmärke" varje gång jag hittar något som relaterar till ämnet och som var intressant.
3. Nu sitter det kanske 20 post-it lappar i anteckningarna, så jag kan snabbt se över vilka 20 saker som eventuellt kan refereras till i uppgiften. Nu känns inte innehållet så stort längre! Efter en kort paus kommer jag tillbaka och får oftast en idé om en av referenserna, och börjar skriva lite under den rubrik där det passar in.
4. Innan man vet ordet av har man skrivit halva uppgiften och då är det inte alls lika jobbigt längre! Då återkommer mitt självförtroende, jag läser igenom texten, minns att jag är en kompetent och seriös blivande pedagog och jobbar på, glad i hågen. :)
Genusekonomi?
Om man läser budgeten ser man att den ENDA skillnaden är att killar tydligen spenderar 270 kronor mer på mat och 30 kronor mer på sport och hygien. Det står ingenting om huruvida detta är baserat på något sorts genomsnitt i landet eller om det är taget ur tomma luften.
Det är ju ingen stor skillnad, så borde inte variationen vara större från person till person än mellan könen? Bara matkostnaden blir ju olika om man är lång eller liten, laktosintolerant eller vegetarian. Hade man inte kunnat sätta en liten fotnot typ "denna kategori är naturligtvis individuell"?
Både killar och tjejer lägger tydligen 580 kronor per månad på kläder. Det gör inte jag kan jag säga :)
Litteratursammanfattning: Att läsa och skriva
Referens: Frykholm, Clas-Uno, Hyltenstam, Kenneth, Liberg, Caroline och Mats Myrberg (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Skolverket och Liber Distribution. (129 sidor)
Sammanfattning av budskapen i varje kapitel, som jag uppfattar dem:
Kapitel 1: Text och språk är inte bara böcker på skrivspråk, utan olika språk finns inom alla uttryckssätt. Vi lär oss med alla sinnen och skapar vår identitet och vårt tänkande med hjälp av de språk vi behärskar. Lärare kan erbjuda material och verktyg för att lära nya språk.
Kapitel 2: Alla lär sig inte att läsa och skriva på samma sätt. Fonologisk medvetenhet hör ihop med kodknäckningen, men textrörlighet kan komma både före eller efter och påverkar läsförståelsen. Att möta läsupplevelser ofta och på ett lämpligt sätt kan höja intresse, motivation och påvisa syfte.
Kapitel 3: Skolresultat för elever med ett annat modersmål än svenska beror till stor del på hur mycket språkligt stöd de får, om de får stimulans i båda språken genom både svenska som andra språk och modersmålsundervisning. Att ”ta bort” det ena språket orsakar bara problem. Väl fungerande tvåspråkighet kan istället vara en rikedom.
Kapitel 4: Läs- och skrivsvårigheter är ett komplicerat problem som kräver lärarkompetens, tidiga insatser och en textrik miljö för att förebyggas. Det finns olika orsaker, vanligast är bristande fonologisk medvetenhet men även ortografisk förmåga.
Lektion.se
Häromdagen laddade jag upp mitt första bidrag, nämligen en PDF-fil jag skapade som heter Måla Alfabetet. Varje bokstav tar upp en hel A4, dokumentet kan skrivas ut så kan barnen måla i alla bokstäver med vattenfärger, klippa ut dem och använda i lekar, drama, sånger etc.
Skapade dokumentet bara för att jag fick den här idéen inför nästa VFU-period, så varför inte ladda upp den också. Har legat uppe i ett par dagar och har redan 433 nerladdningar! Roligt med en så aktiv sajt, helt otroligt. Spännande om någon annan skola någonstans använder mitt material. :)
Min "lektion" Måla Alfabetet finns här.
Litteratursammanfattning: Engelska kapitel 1
Referens: Lundberg, Gun. 2011. De första årens engelska. Lund: Studentlitteratur.
KAPITEL 1: Engelskämnet i grundskolans tidigare år
SAMMANFATTA: Det har länge diskuterats vid vilken ålder man bör introducera engelskan. Från och med Lgr 62 blev ämnet obligatoriskt från årskurs 4 till 7, ej tidigare eftersom det saknades lågstadielärare med kompetens. 69 utökades årskurserna från 3 till 9. Ett problem var att mellanstadielärarna började om på nybörjarnivå. På åttiotalet startade endast 10-15% i åk 3 och övriga fördröjde till åk 4. Från och med Lpo 94 fick kommunerna själva bestämma. Trots att direktiven pekat för tidig engelskstart sedan 40-talet är det fortfarande bara ungefär hälften som börjar i åk 1.
Nu finns ett centralt innehåll för engelska i åk 1-3. Man måste inte börja i åk 1, men eleverna ska ha mött allt innehåll innan slutet av åk 3. Att börja samtidigt skulle ge önskvärd likvärdighet över landet. Ämnet har inga kunskapskrav, trots att det senare blir ett behörighetsgrundande ämne tillsammans med svenska och matematik. Tidig engelska påstås ibland ha negativ inverkan på läs- och skrivinlärning, men forskning stödjer att tidig start främjar språkligt självförtroende och ger fördelar även för det senare tredjespråket.
Innehållet i engelska är baserat på den europeiska referensramen GERS och indelat i de kommunikativa begreppen reception, produktion och interaktion. Språk i handling står i fokus, som ett verktyg för kommunikation. Förmedlande av budskap är viktigare än grammatik och stavning, särskilt med de yngsta. När man väljer stoff bör man fråga sig i vilka språkliga situationer eleverna kan hamna och vilka verktyg de behöver för att kommunicera där. Denna bok behandlar undervisning i engelska från förskoleklass till årskurs tre och fyra.
BUDSKAP: Det finns vinster med att starta engelskan tidigt, i åk 1 eller redan i förskoleklass. Detta har rekommenderats sedan 40-talet men genomförs fortfarande inte, mest på grund av bristande kompetens och negativa attityder. Trots att ämnet är behörighetsgrundande prioriteras det inte alls på samma vis som svenska och matematik, vilket får konsekvenser både för engelskinlärning och de senare tredjespråket.
NEDSLAG: ”Ytterligare ett problem med nedflyttningen av engelskan till årskurs tre var att mellanstadielärarna sade sig vilja behålla ämnet som ett nybörjarämne, vilket fick till följd att stadieövergången till årskurs fyra i praktiken kom att innebära en omstart för eleverna.” s 10
FRÅGA: Hur kan det komma sig att mellanstadielärarna ovan verkar bry sig mer om att behålla det arbetssätt de är vana vid, än att ge eleverna optimal undervisning anpassad till deras förkunskap? Gör vi samma misstag oftare än vi vill erkänna?
Vecka 61 (VT12)
Denna vecka har vi gått igenom kursinnehåll och krav i alla ämnen för årskurs 1-3 (nya läroplanen Lgr11). Vi har arbetat lite med dem förut, men nu känns det som om man börjar bli ordentligt välbekant med dem. Ons-tors var vi hemma och läste litteratur om didaktik och om språkutveckling. Fredagen är fylld med seminarium om barns tidiga språkutveckling, språkets delar, läroplan för förskolan och TRAS (tidig registrering av språkutveckling).
För övrigt har jag nu hittat två distanskurser som känns optimala för mig i sommar. I fem veckor kan jag läsa Learning Study - lärande i klassrummet och sedan Hantering av arbetsbelastning och stress i lärararbetet. Båda är nätbaserade distanskurser från Högskolan Kristianstad. Sedan får jag väl välja några reservkurser också, men känns bra att ha ett förstaval som jag är nöjd med.
Varje termin tycker jag att jag reagerar på samma sätt: "Oj, här kommer en utmaning! Förra terminen var ju inget jämfört med detta, nu blir det på riktigt." Och det är väl bra, då ligger progressionen rätt. Tänker Vygotskij hela tiden, vi ska utmana oss in i vår nästa utvecklingszon. Ett steg i taget så når vi högre.
Beslutsångest!
Fördel med kurs: Själv bestämma när jag vill plugga, inga chefer som bestämmer arbetstider. Nya kunskaper som kan hjälpa arbetslivet som pedagog.
Fördel med jobb: Slipper tänka akademiskt i sommarsolen. Mer pengar.
Och så hjälper det inte att det finns ungefär en miljon sommarkurser som ser spännande och användbara ut. Hmmm...
Vecka 60 (HT11)
Början av veckan bestod av tre dagar på VFU-platsen vi haft sedan tidigare. Ännu ett estetiskt pass skulle genomföras, vi uppmuntrades att utmana oss själva. Jag valde att modifiera ett par pass ur min temaplanering för lågstadie och prova på med 5-åringar, för att se hur de tog sig an uppgifterna. Vi läste Snövit, pratade om vad avundsjuka är och hur den känns, vad drottningen kunde ha gjort istället för att vara så elak, och sedan målade vi avundsjukan med vattenfärger. Barnen fick välja kulörer som passar för avundsjuka: det blev faktiskt inte grönt utan mycket svart, brunt och gult.
Torsdagen var opponering av b-arbeten, vilket faktiskt gick bra. Säga vad man vill om all extra stress vi haft med b-arbetet denna termin, men jag tror att det blir en otrolig hjälp när det är dags för c-uppsats. Nu vet vi hur arbetsgången fungerar och har blivit opponerade på, vilket visade sig mer intressant än nervöst och hemskt. Nervositeten inför sista terminen har verkligen lättat, i alla fall för mig! Vi är duktiga och kan mer än vad vi tror.
Fredagen var utvärdering av hela terminen, Pedagogiskt Arbete med yngre Barn B. Där ingick Lek 1, Lek 2, Natur och teknik, VFU och B-arbete. Tänk så mycket vi hunnit! Det enda som var synd var att vi inte utvärderade Natur-kursen tidigare, det var ju ändå 10 veckor sedan och man har hunnit tappa en del tankar man hade om hur kursen kunde ha förbättrats. Som tur är gör det inte så mycket, det var en superbra kurs. Tack Wolfgang!
På måndag börjar nya kurser, den nya litteratur jag har hemma handlar om engelska, didaktik och pedagogisk bedömning. Engelska för åk F-3 verkar särskilt spännande! Bara av första kapitlet har jag lärt mig att engelskaundervisning fortfarande inte är obligatoriskt på lågstadiet, trots att forskningen uppmuntrar start vid 6-7 års ålder. Dessutom är få lärare för yngre åldrar är utbildade i ämnet, och gör därför sitt bästa baserat på läroböcker, vilket knappast blir ett lustfyllt lärande för en 7-åring... vilket kan förstöra deras intresse för språk och ha konsekvenser både för engelskan och det kommande C-språket. Illa! Det här får vi ta itu med!
Pepp inför måndag, ska bli bättre på veckobloggar också!
Peace out. <3
Vecka 59 (HT11)
Vi har haft fem veckors praktik, jag var på förskola för första gången och upptäckte massor. Alla upplevelser har även låtit mig förstå allt jag läst om förskolor på ett helt annat sätt. Fantastiskt! Tyvärr var jag sjuk en hel del, som det blir innan man är van med små barn och hunnit bygga upp sitt immunförsvar.
Efter VFU var vi tillbaka i Visby ett par veckor och brände av så många böcker och litteraturseminarium som möjligt, för att få ihop kursen Barn, lek, kreativitet och lärande 2. Den bästa boken var kort men svår, av Vygotskij.
Sedan blev det jul (och mellandagar då jag tog igen lite sjuktid på förskolan) och gott nytt år och vips sitter vi här och skriver examinationsuppgifter för att avsluta denna termin. Hej hopp! Vi ska skriva temaplaneringar, min heter tema Avundsjuk och är tänkt för årskurs 2 eller 3. Det är klurigt att veta vad som är praktiskt genomförbart, feg får man inte vara! Jag brainstormar som en tok och hittar på, så får vi se vad de tycker på högskolan sen.
Hoppas att ni fått en god start på 2012!
Julshow med Vygotskij, stim och (Tol)stoj
Varje grupp sammanfattade ett kapitel i boken genom att byta ut texten till en vers av Idas Sommarvisa. Vi hade kapitel 5, "Skapandets våndor", som vi sammanfattade såhär:
Vygotskij han talar om våndor
När inga ord räcker till
Jag kan ej förmedla min känsla
Fastän jag så gärna vill
Fantasin har en strävan att ta gestalt
Och uttryck i skapade ting
Det är inte lätt att va' kreativ
När benen är fulla med spring
Dagens litteraturuppgift: Vygotskij
Sammanfatta varje kap med högst 12 rader samt formulera en tanke/fråga till kapitlet. Boken innehåller åtta kapitel ( drygt 100 sidor sammanlagt). Det betyder åtta sammanfattningar och åtta tankar.
Kapitel 1: Kreativitet och fantasi
Kreativitet är en mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt. Mänskligt beteende består av två typer av handlingar – återskapande handlingar är förknippade med minnet och kreativa eller kombinatoriska handlingar är förknippade med skapande. Fantasi handlar inte bara om påhitt och overkliga ting, utan är nödvändigt för allt kreativt skapande, inom både konst, vetenskap och teknik. Varje liten uppfinning består av ”kristalliserad fantasi”. Skapandet är igång redan i barndomen och har stor betydelse för barnets allmänna utveckling och mognad. Barnens lek är aldrig enkel hågkomst, utan kombinerar erfarenheter till nya verkligheter.
Tanke: Trots att den svenska skolan påstår sig vara inspirerad av Vygotskij har vi fortfarande svårt att se hur människans fantasi är lika viktig som dess minne.
Snoriga barn = Febriga pedagoger
Nu är vi tillbaka i skolan och läser böcker som galningar innan juluppehållet. Jag ska vara på VFU platsen i mellandagarna och mysa, så tar jag igen lite sjukdagar. Alla uppgifter är i alla fall klara, så det är bara verksamhetstid att ta igen. Eller nej, en utmaning har jag kvar: blöjbyte! Ska jag ha en chans i förskolan så måste jag ju faktiskt prova förr eller senare, eller hur?
Det var mycket spännande att vara på förskola för första gången med de riktigt små. De lär så mycket och så annorlunda! Har ännu inte bestämt om jag satsar på förskola eller grundskola. Som tur är behöver jag faktiskt inte välja! Vilken lycka! *min utbildning är bäst*
Jag ska skriva oftare, men om inte annat... GOD JUL!
Vecka 50 (HT11)
Huvudbudskapet i Wolfgangs uppgift blev vikten av att arbeta ämnesintegrerat, konkret och med alla sinnen. Många enskilda moment i kursen kändes igen från grundskolelektioner i biologi, fysik, teknik, historia... men här satt alla bitar ihop i en helhet! Då blev förståelsen något helt annat. För i verkligheten finns inga skolämnen, verkligheten är en.
Det här var även den första kurs vi haft som inte bara handlar teoretiskt om hur vi ska undervisa, utan som även innehåller faktiskt stoff - exempel på vad vi ska undervisa. Man inser hur mycket man har att lära och att dessa 7 terminer aldrig skulle vara tillräckliga för att bli "fulländad", hur man än planerar. Man måste lära sig att bli lärare under hela livet. :)
På måndag börjar VFU i fem veckor! Pang på! Jag ska vara i förskola, vilket blir lite nytt för mig, vi får se hur det går. :)
Jag tänker inte skriva logg veckovis under VFU-perioden, utan kommer med ett inlägg då och då när jag har något att berätta. På så vis blir skrivandet lustfullt, praktiken måste få ta största fokus. Inläggen publiceras i kategorin VFU.
Trevlig helg!
Artikel från svenska institutet
Härom veckan blev jag intervjuad av Johannes Ståhlberg från svenska institutet, för en artikel om vad svenska studenter tycker om sitt eget språk. Nu finns text och mp3-fil att nå >här<.
