Communities, Resources and Challenges

Kapitel 13 i The New Digital Storytelling handlar om gemenskap och resurser via Webb 2.0.

Det finns många övningar man kan sysselsätta sig med för att förbättra sina berättandeförmågor. Många författare bestämmer sig för att skriva ett visst antal ord varje dag, oavsett hur det blir, bara för att inte köra fast. I digitalt berättande är det ofta av vikt att använda få ord. Alexander tycker att Twitter och den elaka 140-tecken-regeln kan vara en bra plattform för att träna kortfattade och koncisa formuleringar.

Själv skriver jag alltid för långt. Jag kämpar alltid för att hålla mig inom rekommenderade antal sidor i högskolans uppgifter och Twitter ska vi ju inte tala om. Kanske är det därför jag bloggar oftare än twittrar. En svenska- och medielärare på gymnasiet sa till mig att det är svårare att skriva kort än långt. Jag trodde honom inte först. Att skriva kort är ju snabbt gjort! Mina mål med skrivande låg alltid långt bort - jag ville skriva långa romaner. Jag har långsamt lärt mig hur rätt han kan ha, och Alexanders bok ger ytterligare påminnelse. Det är bättre att ha slagkraft i en kort formulering än att dravla på.

Jag har faktiskt nyligen startat ett eget litet Twitter-projekt, enkelt och ganska lätt att ta hand om men det blir spännande om jag kan samla på mig några läsare och får lite feedback. Jag har helt enkelt skapat den twitter-feed som jag själv gärna skulle följa - 7 år av Harry Potter i real time. Korta rader, en upplevelse över lång tid. Hittills har jag schemalagt tweets för ungefär ett år med start i juli 2013. Kolla in mitt projekt här.

En tjuvtitt:


För att hitta inspiration för eget skrivande rekommenderar Alexander också att man läser andras digitala berättelser, till exempel via StoryCorps, Patient Voices eller Digitales. Det finns även många som skapar berättelser och skriver om det på meta-nivå via bloggar, podcast osv.

Det finns så mycket källmedia att använda, så många ämnen att berätta om, så många former att uttrycka berättelsen i att man lätt hamnar i en paradox - det finns så mycket att välja att man inte vet vad man ska välja. Jag upplever samma problem när jag försöker skriva denna sammanfattning nu, Alexander tipsar om många goda källor och jag kan inte direkt göra en lång lista med länkar till dem alla. Jag nöjer mig med att säga, det finns många goda tips till inspiration i kapitlet.

Antalet verktyg för att skapa digitala berättelser bara växer. Casual games kan skapas med Flash, jag tänker själv på Newgrounds och de många små flashfilmer och spel jag utforskat där. Andra verktyg är Venatio Creo och Scratch, så vitt jag förstår ska vi snart prova på det sistnämnda i denna kurs, det ska bli spännande! För att skapa machinima är Second Life en bra resurs. Denna virtuella värld har jag stiftat bekantskap med i en annan kurs och talar lite om det i tidigare inlägg här och här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Min profilbild