Musiken & Pedagogiken

I söndags var jag på familjegudstjänst i Slite kyrka och såg En föreställning med, för och om änglar. Underbart! Träffade många av barnen jag känner från VFU i skolan, de glittrade med änglakläder och sjöng fina sånger.

Sedan sjöngs förstås en del psalmer, och en vill jag dela med mig av. Psalm 745 heter Dansa med änglarna. Budskapet passar så fint in som reflektion på vad vi nu läser om lek och barnens egen magi. Låt dem vara barn! När man växer ur den rollen är det svårt att hitta tillbaka.

I en värld full av kosmiska under
ser barnet det vi inte ser.
Ett löv som en vindpust gjort sönder
blir en ängel som dansar och ler.

"Ser du änglarna, pappa, som dansar?
Hör vilken vacker musik!"
ropar barnet och spelar på harpan
med strängar av garn på en spik.

Men vi ser inte lekarnas mönster,
vi hör inte låtsasmusik.
Vi har bommat till våra fönster
mot glädjen som var så unik.

Så dansa med änglarna, dansa mitt barn.
Lek medan lekarna finns.
Sjung till din harpa med strängar av garn,
så länge du sångerna minns.

En dag skall du finna att alla är barn
i en större men klarare lek,
där alla får dansa bland änglar och garn,
där ingen har tid med nåt svek.