Reflektioner om metodkurs

(detta handlar om studier i Visby, kan ignoreras av 2it026.)
 
Då och då i kursen Teori och metod i utbildningsvetenskap ombeds vi att skriva reflektioner om viktiga aspekter. Idag tittade jag tillbaka på mina fyra korta reflektioner, visst går det att se att jag lärt mig mycket under tiden! Såhär har jag skrivit med cirka en veckas mellanrum i tid mellan texterna:

1.

Bibliotekarien berättade hur studenter brukar komma till henne och säga “det verkar så enkelt när ni gör det”. Ungefär så känns det nu. Att lyssna till forskningsexempel är mycket intressant och jag har lätt att förstå hur teoretiska perspektiv hänger ihop med det forskningsobjekt som ska undersökas och varför man valt en viss metod. När det kommer till planering av den egna studien känns det genast mer komplicerat.

Klurigast är det att veta vad som egentligen är en giltig frågeställning, som dessutom är av relevans att studera. Jag fruktar att bli normativ i min utgångspunkt, vilket ledde till redigering av mina huvudfrågor och nu undrar jag istället om jag är för deskriptiv. Det är svårt att veta vad som menas med analytiska frågor och hur jag skall kunna skapa dessa. En annan svår bit är teoretisk utgångspunkt, jag behöver nog få respons på mitt första utkast innan jag kan börja spekulera om detta.

I övrigt kan jag säga att introduktionen till litteratursökning var mycket givande och gjorde att jag nu mer effektivt kan hitta ny litteratur från olika databaser. Att hitta rätt litteratur känns kritiskt för examensarbetet, när jag väl beslutat närmare om frågeställningar och teori ser jag fram emot att få hitta och värdera olika källor.

 

2.

Nu börjar metoderna och uppsatsens olika delar att falla på plats lite bättre. Efter feedback på TEXT 1 har jag helt tänkt om med mitt syfte och metod, nu tror jag att jag hittat det forskningsobjekt som jag egentligen är intresserad av. Istället för att lägga fokus vid pedagogernas uppfattningar vill jag stå i centrum av det som händer - jag vill observera de lärandesituationer som faktiskt sker i mötet mellan barnet och det digitala spelet. Här kan jag gå djupare i analysen, här finns reella data som känns meningsfulla.

Jag har formulerat min metod inför workshop, men det är fortfarande många delar av metoden som behöver redas ut, många små val att ta ställning till. Här känner jag mig lite kluven eftersom jag gärna vill arbeta med ”stimulated recall”, en specifik metod som del av videoobservation, som faktiskt inte behandlas i varken föreläsningar eller litteratur. Istället har jag sökt egna metodkällor och hoppas att vi tillåts använda den metod vi vill ha när det blir dags för examensarbete. Jag tror även att det blir en viss skillnad på den metod jag måste använda nu, under stor tidspress i pilotstudie, och den fulländade metod som jag hoppas använda i den riktiga studien.

Teoretiska perspektiv är fortfarande klurigt men känns mer spännande nu, det är ju de som erbjuder verktygen för den viktiga analysen. Jag hoppas kunna argumentera för användandet av Gees lärandeprinciper, även om det är en ganska ny ”teori”. Förhoppningsvis kan den dock kombineras med äldre, mer erkända teorier om lärande.

 

3.

Källkritik är naturligtvis en grundläggande aspekt av forskning. Om källorna är opålitliga eller irrelevanta så faller hela arbetet platt. Som tur är tycker jag att vi talat om detta genomgående under utbildningen, så att vi är väl förberedda. Jag själv gick medieprogrammet på gymnasiet och påbörjade redan då mina reflektioner om källor, texter med underliggande kommersiella motiv och liknande.

I övrigt börjar arbetet att hänga ihop. Jag måste minnas att hela tiden motivera mina val - av källor, av teorier, av metoder, av urval. Det kommande fältarbetet tror jag kommer att bli helt avgörande, jag måste prova mina analysredskap. När man provat i liten skala får man säkert tänka om lite, men jag hoppas att det blir lättare att se hur metoder och urval behöver redigeras för att fungera på bästa sätt.

 

4.

Att sätta sig in i olika paradigm och olika perspektiv på samhällsvetenskapen är utmanande men absolut en del av allmänbildningen inom vår typ av studier. Det känns logiskt att studenterna i Norge läser Gilje & Grimens bok i början av sin utbildning. Å andra sidan vet jag inte hur mycket jag skulle ha begripigt av denna litteratur för tre år sedan, det är lite Catch 22 - jag hade velat veta allt detta tidigare men vet inte om jag skulle förstå allt detta tidigare.

Samma situation uppstår med PM-skrivande i denna kurs. Vi ska skriva planer för forskning samtidigt som vi lär oss hur vi ska planera forskning. Man måste lära sig allt samtidigt men på samma gång måste man börja någonstans. Det liknar den hermeneutiska cirkeln lite grann, från helhet till del till helhet till del till helhet.

Nu är kursen nästan slut och meningen med forskningsrapportens olika delar och hur de hör ihop känns allt klarare. Snart är det dags att påbörja den egna forskningen på allvar - spännande!


Tenta!

Imorgon har vi faktiskt vår första, riktiga, skräckinjagande, skriftliga salstenta.

Av alla ämnen, i forskningsmetodik.

Så här sitter jag med boken och går igenom sakregistret, i jakt på begrepp jag inte riktigt förstår ännu. Det blir ganska många. Etnometodologi, empirinära forskning, fenomenografi, individfaktor, interbedömarreliabilitet, kontinuerlig variabel, operationalisering, samtidig validitet och veridierbarhetsprincip, för att nämna några.

Men hoppet är ännu inte förlorat! Jag kan faktiskt skillnaden på induktiv, deduktiv och abduktiv!
Så får vi se hur långt det räcker. :)

Önska mig lycka till!

Projektarbete: BusBussen

Halva kursen hållbar utveckling består av en teoretisk del med föreläsningar, en skriftlig uppgift och ett litteraturseminarium. Den andra halvan (egentligen 3hp) består av ett projektarbete i grupp.

Vi fick ganska fria händer att arbeta fram ett projekt med den tid vi hade, på temat "den hållbara skolan/högskolan". Arbetet bestod av att komma på en idé för hållbar utveckling och sedan undersöka den, intervjua människor, samla information, läsa litteratur, dra slutsatser och sedan redovisa detta genom ett skriftlig rapport.

På redovisningsdagen (igår) hade varje grupp 30 minuter på sig att även muntligt redovisa sitt arbete inför studenter och lärare. Idag träffades vi två och två grupper för att opponera på varandras rapporter och redovisningar.

Detta var vår projektidé (kortfattat):

Projektet BusBussen går ut på att skapa en buss som fungerar ungefär som bokbussen, men istället lånar ut leksaker och pedagogiskt material till förskolor. Detta är ett sätt att se till att alla förskolor får ökad kvalitet, tillfälle att prova nytt material, bättre delaktighet för barnen och medvetenhet om leksaker som är hållbara, pedagogiska, närproducerade, ekologiska och fairtrade-tillverkade.

Många förskolor vi kontaktade var mycket positiva till idén och vi ser därför detta som ett sätt att fylla ett behov som finns, med minimal påverkan på ekonomi och ekologi.

Vi har planerat ganska detaljerat om bussens tidtabell, konkurrensanalys, vilka företag som erbjuder lämpliga leksaker och redovisade med att visa upp en låda som vi fyllt med leksaker på temat ökad miljömedvethet. Det finns så mycket bra leksaker om man bara tar sig tid att göra sin research!

Jag är mycket nöjd med resultatet och vi har fått god feedback från handledare och andra studenter. Det var ett stort projekt som går att finslipa och förbättra mycket mer, men vi har gjort ett regält grundjobb. Nu hoppas vi förstås att Region Gotland nappar på vår idé och att projektet en dag kan bli verklighet!

Här finns hela vår rapport (ca 14 sidor text) med sammanfattning, förord, inledning, metod, resultat, diskussion, slutsats, referenser och bilagor: BusBussen.pdf

Uppsatser och uppgifter HT10

Från första skriftliga inlämningsuppgiften var jag noga med att spara alla officiella inlämningar i en mapp. Det är ju intressant att gå tillbaka och se hur man utvecklas och vad man lär sig.

Därför tänkte jag nu dela med mig av några uppgifter och examinationer från förra terminen. Jag förväntar mig inte att alla sätter sig och läser alla dessa tråkerier, men någon kanske hittar någon uppgift man vill kika på, antingen för att man är intresserad av ämnet eller för att man vill se exempel på typiska uppgifter på högskolenivå.

2010-09-30
Kurs: Förskolans och skolans samhällsuppdrag
Inlämning: Rektorns kontor.pdf
Beskrivning: Uppgiften spelet om skolan gick ut på att presentera hur skolans styrning fungerar på ett roligare sätt. Genom att varje grupp skapade ett brädspel som på olika vis testade kunskaper om skolan blev det mycket trevligare att lära in det torra faktainnehållet. Redovisningen var att spela varandras spel! Den skriftliga inlämningen är ingen formell uppsats direkt, utan innehåller bilder av spelet vår grupp gjorde och listar alla frågor spelet innehöll.

2010-10-08 / 2010-10-20
Kurs: Förskolans och skolans samhällsuppdrag
Inlämning: Sokrates.pdf & Heteronormen.pdf
Beskrivning: Vi hade mycket litteratur att välja på i den här kursen, så alla valde lite olika. Två av de texter/böcker vi tyckte var intressante skulle vi skriva om med en sida sammanfattning och en sida diskussion. Jag var inspirerad av ett avsnitt om det sokratiska samtalet i Boken om pedagogerna och fick därför tillstånd att läsa och skriva om en text ur Platons skrifter om Sokrates. Den andra texten var från litteraturlistan, en rapport om heteronormen i samhället och i skolan.

2010-10-13
Kurs: Förskolans och skolans samhällsuppdrag
Inlämning: Spaningsuppgift.pdf
Beskrivning: Det här var min första "spaningsuppgift" eller fältstudie, på ämnet genus.

2010-10-27
Kurs: Förskolans och skolans samhällsuppdrag & Barn och ungdomar i samhället
Inlämning: Metareflektion.pdf
Beskrivning: Som avslutning på de första två kurserna skrev vi en metareflektion om vad vi lärt oss hittills.

2010-11-17
Kurs: Lärande och kommunikation
Inlämning: Kropp och röst.pdf
Beskrivning: En kort sammanfattning om momenten röst och kroppsspråk.

2010-12-10
Kurs: Lärande och kommunikation
Inlämning: VFU-rapport.pdf
Beskrivning: En rapport som sammanfattar uppgifter och slutsatser under min första VFU-vecka.

2010-12-21
Kurs: Lärande och kommunikation
Inlämning: PM kommunikation.pdf
Beskrivning: Slutexamination för kursen var att skriva ett PM som vi sedan redovisade muntligt. Genom att alla läste en annan persons PM kunde man få personlig opposition och feedback både av läraren och en student, inför klassen.

2011-01-05
Kurs: Ledarskap och grupprocesser
Inlämning: Hemtenta ledarskap.pdf
Beskrivning: Slutexamination för denna kurs var en ganska omfattande hemtentamen. Den här jobbade jag ordentligt med och var nervös, men till slut föll allt på plats och resultatet är jag nog ganska stolt över!

Hemtenta: Ledarskap och grupprocesser

Eftersom jag inte skrivit något i kategorin "examensuppgifter" på ett tag, tänkte jag berätta lite om vad en hemtenta är.

Wikipedias definition av en tentamen är "en examination i slutet av en kurs på en högskola eller ett universitet. Den är vanligtvis skriftlig men kan även vara muntlig och kallas då ofta munta."

En hemtentamen är alltså en tentamen som man skriver hemma, i motsats till en salstentamen.

Den hemtenta som vi nyligen fått skriva i kursen ledarskap och grupprocesser bestod av fyra delar. Vi skulle alltså skriva en uppsats baserat på de böcker vi läst och föreläsningar och seminarier vi deltagit i för kursen. Uppgift 1 (ca 1500 ord) ska redovisa det viktigaste av vad vi lärt oss. Uppgift 2 (ca 1000 ord) fördjupar sig mer på ett område vi själva får välja. Uppgift 3 (ca 1000 ord) ska beskriva en vision om hur vi vill arbeta som lärare och uppgift 4 (ca 1000 ord) ger oss en problemsituation angående "vänskap på nätet" som vi ska ge förslag på lösning till.

Jag tänkte att detta kan vara bra om du är blivande student och vill se exempel på examensuppgifter. Instruktionen för vår hemtentamen har jag laddat upp här så att den kan läsas i sin helhet. Dokumentet refererar även till kursens betygskriterier och förväntade studieresultat - de finns här.

Uppgift: Metareflektion

Nu är det sista veckan på våra två första kurser! En av de allra sista uppgifterna är att skriva en Metareflektion på 2-4 sidor. Min börjar med denna inledning, som en kort beskrivning:

"Denna reflektion presenterar min utveckling under mina två första kurser på högskolenivå, på vägen mot läraryrket. Jag jämför här vad jag kunde och hur jag tänkte i slutet av augusti jämfört med nu, efter två avslutade kurser à 7,5 hp. Vad har jag lärt mig?"

Med denna uppgift har våra lärare dessutom satt strikta språkregler. Vi har skrivit ganska fritt tidigare utan mycket krav på grammatik och sånt, men nu börjar det bli allvar! Snacka om att man blir nervös och läser igenom tusen gånger och försöker hitta fel.

Efter en kort feedback-runda från en av våra lärare fick jag beröm för en särskild formlering där jag fick till det riktigt bra, så den tänkte jag dela med mig av. :)

"Skolan är inte ett krig mot bråkiga barn eller mot felstavade ord – utbildning är ett krig mot ignorans, okunnighet, ointresse och omedvetenhet."

Uppgift: Barndomskartan

På fredag är det dags att redovisa en till examensuppgift, nämligen Barndomskartan. Den går ut på att tänka sig tillbaka till en tid i sin barndom (gärna när man var ungefär så gammal som de barn man vill undervisa, jag har valt ca 7 år), vilket sedan redovisas på tre sätt. Dels ska man (1) rita/skriva ut/animera en fysisk karta över viktiga områden i ens liv vid denna tidpunkt, till exempel bostadsområdet, skolområdet, mormors hus på landet eller andra platser. Dels ska man (2) skriva en text där man berättar om sin barndom, sin familj, skolstarten, kompisar, vad man gjorde på fritiden, och annat som känns viktigt. Här väljer man själv hur personlig man vill vara, och kan göra olika texter som man delar med sig av endast till lärarna eller för hela klassens beskådan. Sist ska man även (3) berätta om allt man kommit fram till i cirka 20-30 minuter, inför en liten grupp.

Det här kan kanske verka flummigt, men efter en hel del seminarier om vilka saker i livet som kan påverka hur vi är, så känns det fullkomligt logiskt att lära känna sig själv som 7-åring. Det kan finnas både bra och dåliga saker som mina föräldrar, kompisar, lärare och andra i min omgivning gjorde, som jag måste vara medveten om. Det är lätt att ta över andra människors beteenden om man inte reflekterar över vad som är bra och vad som var mindre bra, och som man som lärare medvetet måste hitta alternativ till.

Egentligen borde inte bara blivande lärare, utan alla människor göra ett besök i sin barndomskarta, kan jag tycka. Det är ganska märkligt vilka saker man kan upptäcka om sig själv, bara man tar sig tid att fundera på hur det verkligen var. Har man möjlighet kan man "boka intervjutid" med sina föräldrar, eller ta en promenad i sitt barndomskvarter. Plötsligt förstår jag en hel del saker om varför vissa saker är viktiga för mig och andra oviktiga, varför jag känner mig osäker i vissa situationer eller varför jag tycker som jag gör. Det kan vara nyttigt att veta. Egna problem får inte ligga i vägen, när vi ska bli lärare och hantera andra små människors framtid.

Uppgift: Spelet om skolan

Nu har vi faktiskt fått vår första examinatoriska uppgift, alltså en uppgift som är som en tenta och som är grund för våra betyg. Ska vi då sitta hundra elever i en skrivsal och ha skrivtenta om kommunen och staten och huvudmän och förvaltningar hit och utbildningsnämnder dit? Nej, vi ska göra en gruppuppgift där vi skapar ett brädspel om skolan. :)

Jag och de tre andra i min grupp har brainstormat idag om hur vi ska göra vårt spel, jag tänker inte avslöja hur det ser ut redan nu, men riktigt bra kommer det nog att bli. Alla spel som grupperna gör ska nämligen alla andra i klassen kunna spela sen, och förhoppningsvis både kontrollera vad man redan kan och lära sig sånt man missat på det sättet. Smart va?

På förmiddagen hade vi genomgång om hur skolan styrs, och hur detta "nya" system kan jämföras med hur man gjorde innan 1994. Detta om skolsystemet och hur det fungerar är det som ska vara grund för vad spelet ska handla om. Lite lurigt kan man ju tycka, men på ett eller annat vis ska man nog få det att vara lite mer intressant om man ger exempel och bygger upp scenarion i dessa spel.

Riktigt kreativt gjort tycker jag, man måste verkligen tänka till. Önska oss lycka till!


bloglovin

bloglovin

Blogg listad på Bloggtoppen.se



Vetenskap bloggar

RSS 2.0