Vecka 102-103 (HT12)
Kursens andra vecka liknade den första till upplägget: introduktion av veckans litteratur, föreläsningar, egen läsning av litteratur, gemensamt litteraturseminarium i halvklass. Det hjälper faktiskt väldigt mycket att ha ett kort seminarium där veckans bok presenteras i korthet, innan man börjar läsa. Då vet man ungefär vad man ska vänta sig och vad som är viktigast att fokusera på.
Veckans bok var Literacy, en populärvetenskaplig sammanfattning av Carina Fasts avhandling. Hon lyfter som många andra vikten av att eleverna är motiverade och har roligt när de läser och skriver. En särskild upptäckt hon gjorde var hur effektiv populärkulturen kan vara för att nå detta mål, och hur motvillig lärarkåren kan vara till att utforska detta alternativ.
Vi hade även på fredagen en workshop där vi gemensamt behandlade boken Att läsa och skriva i förskolan. Visst, vi hade kunnat läsa hela boken själva hemma, men det blir något annat när varje grupp får fördjupa sig i ett kapitel och man sedan delger varandra budskapet i tvärgrupper. Det blir mer meningsfullt och befäst i minnet om en kamrat berättar än när man själv kämpar sig genom långa kapitel.
Kursens tredje vecka innehöll en dags fältstudier, vilket alltid är trevligt. :) Mån-tis hade vi föreläsningar, veckans tema är Vägar in i skriftspråket. På onsdagen var jag på fältstudie i en förskoleklass och spanade på olika metoder för läs- och skrivutveckling. Sedan var det hem och läsa litteratur samt skriva en reflektion om veckans lärdomar. Nästa vecka har ett liknande upplägg, då ska jag få besöka en årskurs 1 istället.
Idag är det fredag och huvuduppgiften är i alla fall klar, jag hade tänkt få en hel massa annat gjort också men var som vanligt lite väl optimistisk... Nåväl! Trevlig helg allihop och ha en fin första advent!
Veckans bok var Literacy, en populärvetenskaplig sammanfattning av Carina Fasts avhandling. Hon lyfter som många andra vikten av att eleverna är motiverade och har roligt när de läser och skriver. En särskild upptäckt hon gjorde var hur effektiv populärkulturen kan vara för att nå detta mål, och hur motvillig lärarkåren kan vara till att utforska detta alternativ.
Vi hade även på fredagen en workshop där vi gemensamt behandlade boken Att läsa och skriva i förskolan. Visst, vi hade kunnat läsa hela boken själva hemma, men det blir något annat när varje grupp får fördjupa sig i ett kapitel och man sedan delger varandra budskapet i tvärgrupper. Det blir mer meningsfullt och befäst i minnet om en kamrat berättar än när man själv kämpar sig genom långa kapitel.
Kursens tredje vecka innehöll en dags fältstudier, vilket alltid är trevligt. :) Mån-tis hade vi föreläsningar, veckans tema är Vägar in i skriftspråket. På onsdagen var jag på fältstudie i en förskoleklass och spanade på olika metoder för läs- och skrivutveckling. Sedan var det hem och läsa litteratur samt skriva en reflektion om veckans lärdomar. Nästa vecka har ett liknande upplägg, då ska jag få besöka en årskurs 1 istället.
Idag är det fredag och huvuduppgiften är i alla fall klar, jag hade tänkt få en hel massa annat gjort också men var som vanligt lite väl optimistisk... Nåväl! Trevlig helg allihop och ha en fin första advent!
Tjugonio veckor.
Vecka 101 (HT12)
Kursstart med Språkdidaktik, som tur var en mer intressant kurs hittills än jag anade förra veckan. För ett tag sedan sökte jag ju en kurs om "barn och ungdomslitteratur" som jag inte kom in på, men i denna kurs har vi en uppgift där vi ska läsa, välja ut och skriva om minst 26 böcker för barn, vilken tur! Det låter roligt och kan förhoppningsvis ersätta den saknade kursen. :)
I måndags hade vi introduktion, både praktiskt med info om alla uppgifter, schema och sånt, men även en del innehåll i form av introduktion till första boken, Språkstimulering. Det är alltid skönt att prata om en bok innan man läser den, tycker jag. Då har man redan en uppfattning om vad det ska handla om och vad som är viktigast att fokusera på när man läser. Boken gav god genomgång av olika teorier och undersökningar beträffande barnens tidiga språkinlärning. Tyvärr var boken väl gammalmodig trots att det var så nyligen utgiven, det var några värdegrundsproblem som jag inte tycker att författaren haft överseende för.
På tisdagen hade vi gästföreläsare från Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM. Alltid intressant och välbehövligt att lära mer om specialpedagogiska perspektiv på det ämne man fokuserar på. På fredagen hade vi en halvdag litteraturseminarium och en stunds "bokprat" med många bra boktips och introduktion till uppgiften med de 26 barnböckerna. Vi ska läsa böcker för små barn, bilderböcker, börja-läsa-böcker och kapitelböcker. Ser fram emot det! Har plockat på mig årets bokjury-katalog och kryssat i massor av böcker jag vill läsa. Det ingår i uppgiften att minst hälften av böckerna måste vara utgivna 2007 eller senare, en smart idé för att vi verkligen ska utforska de böcker som är nya och aktuella för barn idag.
Trevlig helg!
I måndags hade vi introduktion, både praktiskt med info om alla uppgifter, schema och sånt, men även en del innehåll i form av introduktion till första boken, Språkstimulering. Det är alltid skönt att prata om en bok innan man läser den, tycker jag. Då har man redan en uppfattning om vad det ska handla om och vad som är viktigast att fokusera på när man läser. Boken gav god genomgång av olika teorier och undersökningar beträffande barnens tidiga språkinlärning. Tyvärr var boken väl gammalmodig trots att det var så nyligen utgiven, det var några värdegrundsproblem som jag inte tycker att författaren haft överseende för.
På tisdagen hade vi gästföreläsare från Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM. Alltid intressant och välbehövligt att lära mer om specialpedagogiska perspektiv på det ämne man fokuserar på. På fredagen hade vi en halvdag litteraturseminarium och en stunds "bokprat" med många bra boktips och introduktion till uppgiften med de 26 barnböckerna. Vi ska läsa böcker för små barn, bilderböcker, börja-läsa-böcker och kapitelböcker. Ser fram emot det! Har plockat på mig årets bokjury-katalog och kryssat i massor av böcker jag vill läsa. Det ingår i uppgiften att minst hälften av böckerna måste vara utgivna 2007 eller senare, en smart idé för att vi verkligen ska utforska de böcker som är nya och aktuella för barn idag.
Trevlig helg!
En reflektion om religion
Mitt förhållande till religion har varierat under uppväxt och mognad. Här på bloggen skriver jag inte så väldigt personligt men just för detta ämne skulle jag vilja återbesöka kategori ”personlig utveckling” en stund, för att förtydliga för mig själv hur jag tänker. Jag döptes in i Svenska Kyrkan och gick på kyrkans barntimmar som barn, men kristendomen var inte så påtagligt närvarande i min uppväxt förutom de vanligaste traditionerna och högtiderna.
Som tonåring blev jag ganska anti allt vad religion heter, jag ville väl göra uppror och i mitt svart-vita tänkande kunde man omöjligt tro på Gud och samtidigt se logiken hos Darwin och vetenskapen. Trots uppmuntran att gå i konfirmation vägrade jag bestämt. En del läger lockade med att man inte behövde tro på Gud egentligen, de ville bara ”prata om livet”. En del kamrater motiverade deltagandet med ”varför inte, man får ju presenter!”. Jag tyckte inte det var värt att göra något jag inte trodde på bara för att få presenter. Jag kände mig självständig och rebellisk i mitt beslut, men egentligen hade jag respekt för religionen. Det kändes lögnaktigt att lova något som jag inte helhjärtat visste var sant.
I högstadiet tyckte jag nog om religionskunskapen egentligen. Kanske var det för att vi tittade på världsreligionerna utifrån. Jag behövde inte hålla med eller avvisa, vi bara konstaterade att så här ser traditionerna ut och det kommer sig av de här händelserna i historien. Det blev objektivt, som vetenskap. Jag fick många rätt på proven. En del kamrater sade att när de fyllde 18 skulle de skriva ur sig ur kyrkan och slippa betala skatt till dem. Jag övervägde det själv.
I gymnasiet såg religionskunskapen betydligt annorlunda ut. Kanske var det den engagerade läraren som fick mig att tänka om, kanske hade jag ledsnat på att vara tonåring. Vi gjorde studiebesök både med ett par kvinnliga präster i domkyrkan och i en katolsk kyrka. Plötsligt såg jag troende människor som var både vettiga, självständiga och som hade egna åsikter och livsstilar och som fann ett stöd i att vara del av en församling. Vi studerade bibeln och jag fann att det står mycket där som de flesta grenarna av kristendom har avvisat vid det här laget, eftersom reglerna var anpassade efter ett liv i mellanöstern för tusentals år sedan, inte efter nutidens Sverige. Jag behövde inte tro allt som stod skrivet för att bli välkomnad till kyrkan. Jag kunde till och med ha egna synpunkter, ingen skulle skrika ”förrädare!” och kasta ut mig. Det fanns en öppenhet. Det fanns en gråskala mellan svart och vitt.
Efter gymnasiet började jag sjunga i kyrkokören. Vi sjöng vid gudstjänster och jag lyssnade till prästens predikan. Jag tror fortfarande inte på Gud, men det gjorde inte så mycket. Jag började inse att jag tycker om det som svenska kyrkan gör, därför skrev jag aldrig ur mig. Jag är ok med att betala skatt till dem som verkligen tycker att kyrkan är viktig, som lägger tid där, får stöd där och gör livet bättre för sig själva och andra. För dem behövs kyrkan.
När prästen säger, ”vi ska vara tacksamma för det som Gud har givit oss”, så suddar jag bort ordet Gud i mitt huvud och tänker, jag ska vara tacksam för det som givits mig, oavsett om det var från en allsmäktig, från evolutionen eller av en ren slump. Så nu kan jag gå till kyrkan på mitt eget sätt. Och det som är bra är att jag inte är rädd för helvetet, jag bara vill vara en bra människa ändå. För min skull och för världens skull.
Observera att det här är mina egna tankar, jag är inte representant för kristendomen eller svenska kyrkan så döm inte någon om jag sa något tokigt. :P
Som tonåring blev jag ganska anti allt vad religion heter, jag ville väl göra uppror och i mitt svart-vita tänkande kunde man omöjligt tro på Gud och samtidigt se logiken hos Darwin och vetenskapen. Trots uppmuntran att gå i konfirmation vägrade jag bestämt. En del läger lockade med att man inte behövde tro på Gud egentligen, de ville bara ”prata om livet”. En del kamrater motiverade deltagandet med ”varför inte, man får ju presenter!”. Jag tyckte inte det var värt att göra något jag inte trodde på bara för att få presenter. Jag kände mig självständig och rebellisk i mitt beslut, men egentligen hade jag respekt för religionen. Det kändes lögnaktigt att lova något som jag inte helhjärtat visste var sant.
I högstadiet tyckte jag nog om religionskunskapen egentligen. Kanske var det för att vi tittade på världsreligionerna utifrån. Jag behövde inte hålla med eller avvisa, vi bara konstaterade att så här ser traditionerna ut och det kommer sig av de här händelserna i historien. Det blev objektivt, som vetenskap. Jag fick många rätt på proven. En del kamrater sade att när de fyllde 18 skulle de skriva ur sig ur kyrkan och slippa betala skatt till dem. Jag övervägde det själv.
I gymnasiet såg religionskunskapen betydligt annorlunda ut. Kanske var det den engagerade läraren som fick mig att tänka om, kanske hade jag ledsnat på att vara tonåring. Vi gjorde studiebesök både med ett par kvinnliga präster i domkyrkan och i en katolsk kyrka. Plötsligt såg jag troende människor som var både vettiga, självständiga och som hade egna åsikter och livsstilar och som fann ett stöd i att vara del av en församling. Vi studerade bibeln och jag fann att det står mycket där som de flesta grenarna av kristendom har avvisat vid det här laget, eftersom reglerna var anpassade efter ett liv i mellanöstern för tusentals år sedan, inte efter nutidens Sverige. Jag behövde inte tro allt som stod skrivet för att bli välkomnad till kyrkan. Jag kunde till och med ha egna synpunkter, ingen skulle skrika ”förrädare!” och kasta ut mig. Det fanns en öppenhet. Det fanns en gråskala mellan svart och vitt.
Efter gymnasiet började jag sjunga i kyrkokören. Vi sjöng vid gudstjänster och jag lyssnade till prästens predikan. Jag tror fortfarande inte på Gud, men det gjorde inte så mycket. Jag började inse att jag tycker om det som svenska kyrkan gör, därför skrev jag aldrig ur mig. Jag är ok med att betala skatt till dem som verkligen tycker att kyrkan är viktig, som lägger tid där, får stöd där och gör livet bättre för sig själva och andra. För dem behövs kyrkan.
När prästen säger, ”vi ska vara tacksamma för det som Gud har givit oss”, så suddar jag bort ordet Gud i mitt huvud och tänker, jag ska vara tacksam för det som givits mig, oavsett om det var från en allsmäktig, från evolutionen eller av en ren slump. Så nu kan jag gå till kyrkan på mitt eget sätt. Och det som är bra är att jag inte är rädd för helvetet, jag bara vill vara en bra människa ändå. För min skull och för världens skull.
Observera att det här är mina egna tankar, jag är inte representant för kristendomen eller svenska kyrkan så döm inte någon om jag sa något tokigt. :P
Vecka 100 (HT12)
Två anledningar att fira: 1) Lämnat in examinationsuppgift och känner mig rätt nöjd, även om jag velat skriva mycket mer än 4-6 sidor. 2) Jag har studerat på högskola i hundra veckor! Det blir totalt 150 högskolepoäng färdiga. Egentligen lite mer, eftersom jag läser mer än helfart denna termin. Inte mycket kvar till målet för examen, som är 210 högskolepoäng.
Examinationsuppgiften skulle behandla en matematikplanering för fyra veckors arbete. Jag valde att planera för årskurs 2 och planerade 720 minuter matematik som behandlade lite mätning, omkrets, geometri och multiplikation. Jag integrerade flera olika områden för att det kändes mer meningsfullt att använda dem tillsammans. Egentligen hör ju all matematik ihop, känns tossigt att först jobba geometri i många veckor, sedan glömma det och gå vidare med ett helt annat område. Det behövs lite återkoppling och progression! Spännande att skriva en vettig planering, trots endast 5 veckors fokus på matte för åk 1-3 så börjar det kännas som att jag skulle klara av att vara mattelärare i grundskola, om jag lade manken till. :)
Värre är det med nästa kurs... Språkdidaktik. Har kikat lite på kursens första bok, "Språkstimulering". Den verkar tung att läsa. Språkteori är mycket svårare att smälta än matematisk teori i mitt huvud. Hjärnan lägger ner så fort jag hör orden konstuktivistisk eller utvecklingspsykologi. Snark. Hoppas att själva kursen visar sig mer spännande än första boken.
Examinationsuppgiften skulle behandla en matematikplanering för fyra veckors arbete. Jag valde att planera för årskurs 2 och planerade 720 minuter matematik som behandlade lite mätning, omkrets, geometri och multiplikation. Jag integrerade flera olika områden för att det kändes mer meningsfullt att använda dem tillsammans. Egentligen hör ju all matematik ihop, känns tossigt att först jobba geometri i många veckor, sedan glömma det och gå vidare med ett helt annat område. Det behövs lite återkoppling och progression! Spännande att skriva en vettig planering, trots endast 5 veckors fokus på matte för åk 1-3 så börjar det kännas som att jag skulle klara av att vara mattelärare i grundskola, om jag lade manken till. :)
Värre är det med nästa kurs... Språkdidaktik. Har kikat lite på kursens första bok, "Språkstimulering". Den verkar tung att läsa. Språkteori är mycket svårare att smälta än matematisk teori i mitt huvud. Hjärnan lägger ner så fort jag hör orden konstuktivistisk eller utvecklingspsykologi. Snark. Hoppas att själva kursen visar sig mer spännande än första boken.
Vecka 99 (HT12)
Oj, nu är det min 99:onde vecka med högskolestudier! Så nästa vecka får jag väl fira jubileum. ;)
Den här veckan har det hänt lite intressanta grejer. I tisdags var jag med två studiekamrater på en fältstudie i årskurs 2. Vi var med på en lektion i matematik där läraren hade upprättat ett stationssystem och använde sig av olika konkreta material. Det var så länge sedan jag träffade skolbarn, så det var spännande att se hur de tänkte och diskuterade och vilka svårigheter man kan stöta på när man försöker lösa problem med mätning, deciliter, klockan, pengar eller geometriska former. Vi har ingen VFU denna termin, därför är varje liten verklighetskoppling ett värdefullt guldkorn.
En annan värdefull dag var fredagens examination. Det är så trevligt att kunna säga att examinationer varit givande och värdefulla! Vi hade litteraturseminarium, fem personer i vår grupp gjorde läromedelsanalys av två olika läromedel i matematik med fokus på geometri och mönster. Häftigt när man kan se att det visserligen finns vissa brister i läromedel, men att vi är kompententa nog att ha en hel del gemensamma idéer om hur man kan förbättra och komplettera med andra övningar. Allt redovisades på 3 sidor skriftligt och 10 minuter muntligt, lagom och bra.
Just det, jag kan även rapportera att jag via mina distansstudier börjar bli allt duktigare på Minecraft. Jag har inte publiserat alla veckologgar om spelet här, de är så långa när jag ska förklara allt som finns att veta om building, crafting, mining, smelting, navigating, fishing, cooking, breeding, farming och så vidare. Men roligt är det! Och fullt användbart till undervisningssituationer börjar jag se, ni ska bara veta vilka kopplingar man kan göra till geografi, historia, naturvetenskap, matematik, hållbar utveckling och allt möjligt. Överraskad över hur realistiskt och strategiskt spelet är och hur involverad jag känner mig, när det var helt oförståerligt och onödigt för ett par veckor sedan.
Nästa vecka blir det mer geometri och sedan skriva examinationsuppgift. Trevlig helg!
Den här veckan har det hänt lite intressanta grejer. I tisdags var jag med två studiekamrater på en fältstudie i årskurs 2. Vi var med på en lektion i matematik där läraren hade upprättat ett stationssystem och använde sig av olika konkreta material. Det var så länge sedan jag träffade skolbarn, så det var spännande att se hur de tänkte och diskuterade och vilka svårigheter man kan stöta på när man försöker lösa problem med mätning, deciliter, klockan, pengar eller geometriska former. Vi har ingen VFU denna termin, därför är varje liten verklighetskoppling ett värdefullt guldkorn.
En annan värdefull dag var fredagens examination. Det är så trevligt att kunna säga att examinationer varit givande och värdefulla! Vi hade litteraturseminarium, fem personer i vår grupp gjorde läromedelsanalys av två olika läromedel i matematik med fokus på geometri och mönster. Häftigt när man kan se att det visserligen finns vissa brister i läromedel, men att vi är kompententa nog att ha en hel del gemensamma idéer om hur man kan förbättra och komplettera med andra övningar. Allt redovisades på 3 sidor skriftligt och 10 minuter muntligt, lagom och bra.
Just det, jag kan även rapportera att jag via mina distansstudier börjar bli allt duktigare på Minecraft. Jag har inte publiserat alla veckologgar om spelet här, de är så långa när jag ska förklara allt som finns att veta om building, crafting, mining, smelting, navigating, fishing, cooking, breeding, farming och så vidare. Men roligt är det! Och fullt användbart till undervisningssituationer börjar jag se, ni ska bara veta vilka kopplingar man kan göra till geografi, historia, naturvetenskap, matematik, hållbar utveckling och allt möjligt. Överraskad över hur realistiskt och strategiskt spelet är och hur involverad jag känner mig, när det var helt oförståerligt och onödigt för ett par veckor sedan.
Nästa vecka blir det mer geometri och sedan skriva examinationsuppgift. Trevlig helg!
