Musiken & Pedagogiken

Sista sommarveckan! Examinationsuppgift har skrivits klart och lämnats in. Sedan blir det faktiskt lite uppehåll innan höstens kurser startar.

I alla fall ser det ut så på schemat, men i praktiken tänker jag tjuvstarta så mycket som möjligt med all litteratur. I höst läser jag matematik 15 hp och svenska 15 hp i Visby, plus Datorspel och lärande I 7,5 hp på distans från Umeå. Totalt läser jag alltså mer än heltid denna termin, 125%.

Som tur är har jag redan listor på kurslitteratur för alla kurser och kan få så mycket gjort som möjligt i förväg, så slipper det bli allt för stressigt senare. Ska bara se till att komma ihåg allt när seminarium och uppgifter kommer senare... :)

Det har varit en härlig sommar men som vanligt ser jag alltid fram emot hösten lite extra, ett nytt kapitel i livets bok och nya friska vindar som blåser in från havet.

Vi ses i Visby den 3e september!

Näst sista veckan på sommarkurserna. Nu när den obligatoriska litteraturen är överstökad är tempot lite lägre, skönt. Då har jag även hunnit förbereda mig en del inför både matematikkurserna i Visby och min extrakurs på distans från Umeå under höstterminen.

I den pågående kursen om arbetsbelastning har jag läst lite valfri litteratur, bland annat boken som rekommenderas i inlägget nedan. Kursansvarige publicerade även ett fall-exempel som man kunnat träna på att analysera inför den sista examinationsuppgiften.

Nu är det fredag och examinationsuppgiften har publicerats. Ett fall ska analyseras, diskuteras och åtgärder föreslås. Det finns två fall att välja på, en lärare för yngre år och en gymnasielärare. Man kan antingen välja en av dem, eller välja ett antal aspekter att analysera jämförande i de båda fallen.

Har drygt en vecka på mig att skriva, max 2500 ord. Ska nog bli bra. :)

Under tredje veckan med arbetsbelastnings-kursen har jag läst färdigt den sista litteraturen, nämligen Managing Teacher Workload och en hög artiklar. På söndag ska vi ha litteraturseminarium, smidigt att kunna bestämma själva i gruppen när det passar om det inte går att få in på en vardag.

Inför seminariet ska vi välja 4-5 intresseområden, här är mina:

1. The ATL work time audit (Bubb & Earley). Kan ni tänka er att analysera en arbetsvecka på detta detaljerade vis? Vilka förbättringar kan man göra när man ser vilka områden som tar mest tid?

2. Support staff & delegation (Bubb & Earley). Min uppfattning är att skolor i Storbritannien har betydligt större andel ”support staff” än i Sverige. Vilka typer av assistenter/skolpersonal har vi? Skulle dessa kunna användas på ett annorlunda sätt för att omorganisera arbetsbörda?

3. Arbetsraster (Aili 2005). Lärare tar sällan verkligen paus utan arbetar med okvalificerat arbete på sina raster. Innan arbetsrast ökar stressen avsevärt. Kan detta förbättras? Kan arbetet delegeras?

4. Kvalificerat arbete (Aili & Brante 2006). En slutsats som dras är att ”mängden kvalificerat arbete är tillräckligt för att utestänga andra från att arbeta inom yrkets arbetsfält” (s. 32). Håller vi med? Vad händer när undervisning leds av vikarier, barnskötare eller andra utan lärarexamen?

5. Multitasking (Brante 2006). Att ha flera järn i elden kan kännas effektivt, men skapar egentligen spilltid när tankarna hoppar fram och tillbaka (s. 12). Vad kan vi göra för att undvika detta?

Då var andra veckan med kursen om arbetsbelastning över. Uppgifter och diskussioner i förra veckan har blivit godkända av kursansvarig, så det är bara att gå vidare. :)

Denna vecka har jag läst boken Gränslöst arbete om socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Det handlade inte specifikt om läraryrket utan mer om hur arbetsmarknaden förändrats och hur dåligt många människor mår, vilket var lite deprimerande. En del arbetar för mycket och blir utbrända medan andra har stora svårigheter att bli anställda alls eller fastnar i deltidsarbete. Tråkigt. Förskolläraryrket är visserligen eftertraktat och det finns fasta anställningar på heltid, men man blir ju lite nere över samhällets allmänna situation.

Sedan har jag även dokumenterat hur jag fördelar min tid när jag arbetar (eller i mitt fall studerar), så att jag kan analysera min tidsplan. Ska sätta igång med rapporten idag så att jag kan lämna in på måndag.

Lite sommar har jag hunnit med också, med bad och grillning i går kväll med trevligt sällskap. Ha en trevlig helg nu!

Det var tur att jag låg före i förra veckans planering, så fort jag lämnat in min examination fick jag influensa och det blev inte mycket gjort på flera dagar. Nu har den nya kursen börjat och jag är som tur är frisk igen. :)

Denna vecka har jag läst om Mentorskap och Street-Level Bureaucracy. Efter läsning skulle en reflekterande text på ca 400 ord skrivas, så att vi kan diskutera i grupper på forumet. Här är min text:

----
Jag har inte tänkt på att mentorskap varit lagstiftat sedan 2000, det är nog tur att mentorssystemen kommit igång lite med tanke på att nyexaminerade lärare nu skall genomgå introduktionsår med mentor för att få sin lärarlegitimation. Legitimationen har kanske fått en del kritik, men denna litteratur styrker min åsikt om att det finns många fördelar med att ha en mentor den första tiden. Det underlättar ett mer reflekterat förhållningssätt till sin yrkesroll, för att våga ifrågasätta sig själv och de rutiner som rullar oavbrutet på den nya arbetsplatsen.

Intressant att se var även vilka ämnen som diskuterats mest med mentorn och därför valts för de fem introduktionsmötena: praktiska problem, bedömning av elever, typer av ledarstil, arbetsuppgifter och yrkesetik. Det ger en indikation av vilka områden som är svåra när man är ny. I min egen lärarutbildning behandlades liknande områden ganska tidigt och teoretiskt, kanske behöver man återkomma till dessa diskussioner när arbetet väl blivit konkret och verkligt för den nyanställda.

Lipskys text ger en god teoretisk bakgrund till de arbetsvillkor som skapar oro och missnöje hos de yrkesverksamma. Hur mycket man än försöker kan man aldrig skapa optimal undervisning, utan måste med begränsade resurser nöja sig med att vara ”ok”. För den ambitiöse som vill hjälpa världen kan denna svåra insikt leda till att man ger upp och drar sig tillbaka, antingen genom att lämna yrket eller genom att mer mentalt bli frånvarande och oengagerad. Att ständigt komma till korta blir alltför plågsamt och kräver strategier för att vara uthärdligt.

Begreppet ”triaging” påminner mig om hur vi prioriterar vår undervisningstid och hjälp till elever på olika kunskapsnivåer. Mest diskuteras hur vi ska hjälpa dem som har svårt att hänga med och bli godkända. Då och då argumenterar någon för att vi inte ska glömma bort de duktiga eleverna som alltid ligger före och som kan bli helt uttråkade utan utmaningar. Trots detta har vi ändå glömt någon. De elever som ligger på en nivå mellan hög och låg, som klarar sig själva för det mesta och presterar genomsnittligt, får allra minst uppmärksamhet. Vem vet vilka oanade höjder de skulle kunna nå till med optimal undervisning och handledning. Här är alltså problemet – alla är viktiga. Som Lipsky säger, ”if all clients are treated as emergencies, none can receive emergency help” (s. 139).
----

Efter vårt sista litteraturseminarium om Vygotskij, var det enda som återstod den individuella skriftliga uppgiften. Jag skrev ca 5 A4 där jag planerade min egen Learning Study, jag valde lärandeobjektet "tiokamrater" eftersom jag tidigare arbetat med detta i förskolan, tror att det var under didaktikkursen förra året.

Rätt nöjd med resultatet av min uppgift! Hoppas bara att läraren tycker detsamma så att det blir ett högt betyg. Nu är kursen Learning Study faktiskt färdig och allt inlämnat hela 48 timmar innan deadline. Som tur är kan man redan 1 vecka innan nästa kurs öppna kurshemsidan och börja arbeta med den istället. :)

Den nya kursen heter Hantering av arbetsbelastning och stress i lärararbetet. I studiehandledningen står det att de första veckorna har högst tempo med litteraturen, så det är nog lika bra att tjuvstarta med den så blir det lite lättare.

Ahhhh det är rätt skönt med sommarkurser faktiskt. <3

Tredje veckan av Learning Study har helt bestått av läsning, inför litteraturseminarium nummer 2 med tema Vygotskij.

Vygotskijs verk Tänkande och språk är ett tjockt band på nästan 500 sidor, förmodligen den längsta bok jag läst på ett tag. Därför delade jag upp boken i lagom stora bitar för varje dag, vilket fungerade ganska bra.



Istället för denna bok kunde man ha valt att läsa två kortare böcker med ungefär samma innehåll, nämligen Vygotskij och pedagogiken samt Vygotskij i praktiken. Själv hade jag redan läst den sistnämnda tidigare, så det kändes mer intressant att utmana sig med originalverket.

Tänkande och språk var Vygotskijs sista publikation som inte blev färdig förrän på dödsbädden. Här granskas många tidigare teorier om tänkande och språk, särskilt Piaget och Stern, som samtliga får skarp kritik. Vygotskij och hans kollegor utreder den genetiska bakgrunden för mänskligt tänkande och mänskligt språk och redovisar sedan sina egna resultat och teorier kring egocentriskt språk, begreppsbildning och närmaste utvecklingszon.

Inför seminarium 2 har jag tagit fram dessa diskussionfrågor:

1. Enligt många studier är tänkandets och språkets genetiska bakgrunder helt annorlunda och har helt olika ursprung. Vygotskij påstår dock ändå att den nutida, vuxne människans tänkande är helt beroende av språket. Kan vi gemensamt konkretisera vad sambandet är mellan mänskligt tänkande och mänskligt språk?

2. Om jag uppfattat det rätt utvecklas barnets begreppsbildning i tre steg: synkretiska bilder, komplex och till sist potentiella begrepp. Komplex kan vara av olika typer: associativ, kollektioner, kedjekomplex, diffust komplex, pseudobegrepp. Vad tänker ni om dessa kategorier och kan vi skapa fler exempel baserade på egen erfarenhet?

3. Vilka spår av Vygotskijs teorier ser ni själva i dagens skola och läroplan?

4. Äkta begreppsbildning uppstår först i samband med puberteten. Hur borde undervisningen anpassas med tanke på denna slutsats?

5. En viktig del av Learning Study är att utreda elevernas förkunskaper. Skulle dessa resultat kunna användas för att hitta varje elevs närmaste utvecklingszon?

Ska bli spännande att diskutera med kurskamraterna!
Ha det bra!

Andra veckan av Learning Study har varit förberedelse inför litteraturseminarium 1, som i vår grupp ska ske på måndag. Jag har läst klart all litteratur som krävs och skickat in 5 diskussionsfrågor till vårt lilla forum. Det ska nog bli ett spännande samtal när vi träffas tillsammans i chatten. :)

Det som återstår att läsa nu, är ett tjockt verk av Vygotskij, Tänkande och språk. Jag älskar Vygotskij! Han är inte helt lätt att förstå sig på alla gånger, men det är ju för att han var så smart och kom på så bra saker. :) I Visby har vi tidigare läst Fantasi och kreativitet, så jag är glad att få utöka med en ny bok via Kristianstad. Boken består av nära 500 sidor, som jag delat upp i prydliga avsnitt för varje dag så att det ska vara färdigt om en vecka.

Åter till läsningen innan det blir avbrott för midsommar!

Just det, jag skulle ju berätta lite om själva ämnet också. Tror att jag lämnar det upp till en vettig sammanfattning skriven av en verklig expert, Ference Marton: