Svar på kommentarer från Killfröken

Kommentar på rutin vs omväxling:

Förr i tiden - när man undervisade rymden och stenåldern i tåvan, närmiljön i trean, landkspaen i fyran, europa i femman, etc. etc. var nog lärarjobbet långtråkigt. Eller i alla fall långtråkigare än vad det är nu.

Det här är viktigt: Det finns absolut inget styrdokument i Sverige som säger vad du som lärare ska undervisa om. Det enda som finns är en lista (kursplanerna) på saker de ska lära sig. Det är en enorm skillnad. jag har i uppgift att lära mina elever att skriva. Sen om de skriver om Gästrikland eller om Pokémon, det spelar faktiskt ingen roll.

----------------------------
Kommentar på att känna säkerhet:

Du skriver "barn har möjligheter att utvecklas, de är så orörda och oskyldiga. Problem är mindre och okomplicerade när man är liten."

Jag ska börja med att erkänna att jag tänkte likadant när jag började plugga. Det är en bra motivation som antagligen gör dig till en kännande och medlidsam lärare som kommer att vara uppskattad av dina framtida elever. Men var beredd på att omformulera den idén innan du blir tokig. För även om barnen i sig kan vara okomplicerade kommer du inom kort träffa på elever med minst sagt komplicerade miljöer att växa upp i, och det går inte riktigt att stänga av.


Under min första termin hade jag praktik i en årskurs 2:a i en av stans invandrargetton. Varenda en av de ungarna hade någon form av specialpedagogiska behov och så gott som alla ahde upplevt mer skit än vad jag upplevt i mitt - i sammanhanget - långa liv. Det slutade med att jag flydde i panik.


Min poäng är denna: Var glad att du har elever som "har möjlighet att utvecklas" - för en del av dem kommer verkligen inte vara på rätt väg, trots att de inte hunnit gå särskilt långt.

----------------------------
Kommentar på vardagsnära:

Naturligtvis har Anders Persson rätt i det han skriver. Och jag tror verkligen att det är i forskningen det syns allra tydligast. Inom läkarkåren är det ungefär 40% av läkarna som forskar, och för på så sätt sin yrkesgrupps talan i frågor om hur vården ska utvecklas. De allra flesta forskar på deltid och arbetar resten av sin tid "på golvet" med patienter.


Inom lärarkåren är samma siffra 2%. De andra 98 procenten får ingen röst. Klart som korvspad att klåpare utan erfarenhet kommer undan med vad som helst då.
(Usch, jag blir nästan arg bara jag tänker på det.)

Hur som helst: Tack för en bra blogg och lycka till med dina studier. jag började blogg samtidigt som jag började på lärarutbildningen och det har gjort mig till en bättre lärare.


//Killfröken

-----------------------------

Hej, tackar ödmjukast för långa, givande kommentarer!

Förmodligen är det nog massor av saker jag förväntar mig nu när jag är ung och dum som inte alls kommer bli som jag trodde. Det försöker jag vara mentalt redo för! Naturligtvis vet jag att lärararbete inte blir någon dans på rosor. Barn har också problem och kommer från familjer som inte fungerar, har speciella behov och ovanor - det är något jag så gott jag kan vill förstå teoretiskt så att jag inte flippar när jag stöter på det i praktiken.

Mycket lovande att höra att ditt bloggande hjälpte dig i din utveckling, det är vad jag hoppas på för mig själv också. Redan har jag fått bra feedback och diskussion, genom att blogga själv och hitta andra som bloggar om pedagogik. Det ger ett bra nätverk för nytänkande. Vi som inte har 40% forskare i kåren får väl hitta andra sätt att diskutera och interagera!

Tack för uppmuntran och deltagande i utvecklingen,
Hälsningar Lisa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Min profilbild