Litteratursammanfattning: Engelska kapitel 1
Referens: Lundberg, Gun. 2011. De första årens engelska. Lund: Studentlitteratur.
KAPITEL 1: Engelskämnet i grundskolans tidigare år
SAMMANFATTA: Det har länge diskuterats vid vilken ålder man bör introducera engelskan. Från och med Lgr 62 blev ämnet obligatoriskt från årskurs 4 till 7, ej tidigare eftersom det saknades lågstadielärare med kompetens. 69 utökades årskurserna från 3 till 9. Ett problem var att mellanstadielärarna började om på nybörjarnivå. På åttiotalet startade endast 10-15% i åk 3 och övriga fördröjde till åk 4. Från och med Lpo 94 fick kommunerna själva bestämma. Trots att direktiven pekat för tidig engelskstart sedan 40-talet är det fortfarande bara ungefär hälften som börjar i åk 1.
Nu finns ett centralt innehåll för engelska i åk 1-3. Man måste inte börja i åk 1, men eleverna ska ha mött allt innehåll innan slutet av åk 3. Att börja samtidigt skulle ge önskvärd likvärdighet över landet. Ämnet har inga kunskapskrav, trots att det senare blir ett behörighetsgrundande ämne tillsammans med svenska och matematik. Tidig engelska påstås ibland ha negativ inverkan på läs- och skrivinlärning, men forskning stödjer att tidig start främjar språkligt självförtroende och ger fördelar även för det senare tredjespråket.
Innehållet i engelska är baserat på den europeiska referensramen GERS och indelat i de kommunikativa begreppen reception, produktion och interaktion. Språk i handling står i fokus, som ett verktyg för kommunikation. Förmedlande av budskap är viktigare än grammatik och stavning, särskilt med de yngsta. När man väljer stoff bör man fråga sig i vilka språkliga situationer eleverna kan hamna och vilka verktyg de behöver för att kommunicera där. Denna bok behandlar undervisning i engelska från förskoleklass till årskurs tre och fyra.
BUDSKAP: Det finns vinster med att starta engelskan tidigt, i åk 1 eller redan i förskoleklass. Detta har rekommenderats sedan 40-talet men genomförs fortfarande inte, mest på grund av bristande kompetens och negativa attityder. Trots att ämnet är behörighetsgrundande prioriteras det inte alls på samma vis som svenska och matematik, vilket får konsekvenser både för engelskinlärning och de senare tredjespråket.
NEDSLAG: ”Ytterligare ett problem med nedflyttningen av engelskan till årskurs tre var att mellanstadielärarna sade sig vilja behålla ämnet som ett nybörjarämne, vilket fick till följd att stadieövergången till årskurs fyra i praktiken kom att innebära en omstart för eleverna.” s 10
FRÅGA: Hur kan det komma sig att mellanstadielärarna ovan verkar bry sig mer om att behålla det arbetssätt de är vana vid, än att ge eleverna optimal undervisning anpassad till deras förkunskap? Gör vi samma misstag oftare än vi vill erkänna?
