Musiken & Pedagogiken

Förra veckan var schemalagd för att vara hemma och påbörja skrivande av en VFU-relaterad uppsats, eventuellt med bokad tid för handledning på högskolan. Själv valde jag att skriva mån-ons, och sedan vara tillbaka på VFU tors-fre för att kompensera lite för sjuktid.

Uppsatsen består av tre delar. Del 1 ska redovisa och analysera två av de undervisningspass vi haft under VFU-tiden. Del 2 ska redovisa och analysera den pedagogiska verksamheten som råder på VFU-platsen. Del 3 handlar om mina egna visioner som framtida lärare.

Jag har fått diskutera med min handledare om hur svårt det är att objektivt analysera en verksamhet som vi nu blivit så bekanta med. När jag analyserar litteratur kan jag ofta vara kritisk och ifrågasätta författaren, men ute i verkligheten handlar det ju om komplexa situationer, verkliga människor och deras förutsättningar och personligheter. Vilken rätt har jag, som är student och dessutom helt grön i förskolevärlden, att ifrågasätta och analysera vad som pågår här? Varje verksamhet är förstås bättre på vissa saker och kan förbättra andra, så tänk att det ska vara så svårt att vara objektiv helt plötsligt! Man känner sig nästan orättvis och kall. Det är inte lätt att kombinera akademisk saklighet med komplex verklighet.

I övrigt har verksamheten flutit på, jag har fortsatt med mycket högläsning, assisterat vid temaarbetet och även haft egna pass med musik, matematik och provat på lite yoga. Min handledare säger att jag börjar finna var jag kan fylla en funktion i verksamheten. Så nu är det supertråkigt att jag bara får vara ute EN vecka till!

Kommer att sakna allt! <3