Vecka 93 (HT12)
Här visar vi med ett stapeldiagram hur många cyklar vi såg som var svarta, röda, blå, silver, gröna.
Vecka 92 (HT12)
Till och med på utomhuspedagogiken i tisdags var det ett par sjuklingar som tagit sig dit. De praktiska arbetspassen är så nyttiga och svåra att få återberättade att man inte vill missa en sekund! För snart nog är det faktiskt dags ute i arbetslivet och då kommer allt detta att behövas. De praktiska övningarna är oumbärliga.
Vem visste till exempel att alla de här vackra färgerna fanns ett stenkast bort:
När man ser sig om verkar naturen bara helt grön, men letar man så kan man hitta en hel färgskala med potential till sortering, jämförelse och klassificering. Och vilket härligt mönster det blir om man sätter ihop alla färger i rätt ordning. Det var möjligen blått som var lite svårt att hitta vid denna årstid, vi hade behövt lite blåsippor. :)
Nu ska det kureras med vitaminer, vitlöksolja och varma drycker i helgen. Godnatt!
Vecka 91 (HT12)
Även skönt att jag ligger i förväg både med läsning i matematikkursen och arbetet med distanskursen, då slipper jag stressa. Ska se hur länge jag kan hålla uppe försprånget. Tur att kursen om datorspel är så rolig att det nästan känns som fritid! (Men bara nästan, för fritiden brukar inte ha deadlines.)
Nu ska det bli lite utflyktande i helgen innan höstkylan har kommit på allvar.
Trevlig helg!
Att-göra-listor. Ordning och reda ska det vara.
Uppgift: reflektion om spel, lärande, hälsa, socialt liv, fritid, arbete.
Spel på datorer och olika konsoller har alltid varit en del av mitt liv, kanske för att jag haft både en lillebror och numera en sambo som driver ett intresse som jag kan hänga på. När jag nu sökt denna kurs och börjat fundera på min egen relation till datorspel inser jag att jag varit ganska könsstereotypisk. Ofta nöjer jag mig med att vara passiv åskådare när någon annan spelar, och när jag själv är aktiv föredrar jag spel utan stora krav på engagemang och på snabba reflexer och andra upptränade förmågor.
De spel jag valt själv är ofta simulationer, intellektuella utmaningar eller undervisningsliknande spel, som är relativt lätta att lära sig och som går att pausa eller stänga av närhelst man ledsnar. Spel som kräver en längre tid att lära sig eller som kräver snabba reaktioner som jag inte innesitter, de ledsnar jag snart på och lämnar över till en pojke som kan. Tänk vilken stereotyp man är! Under denna kurs hoppas jag kunna möta spel på nytt och fördjupa mig på ett annorlunda sätt, för att förstå hur mer engagerade gamers fungerar.
Jag tror att datorspel har en viktig relation till lärande. Man lär sig alltid något när man får nya upplevelser, särskilt om aktiviteten är så förkroppsligad och medryckande som spel ofta är. En del spel har ett tydligt innehåll menat för att allmänbilda sina användare, andra spel innesitter en mer ”tyst kunskap”. Vi lär oss till exempel om vår egen könsroll i förhållande till andra när vi skapar identiteter och provar virtuella aktiviteter som kanske är ovanliga eller omöjliga i vårt fysiska liv. Vi lär oss om vår egen kompetens och om världen. Vi lär oss om andra kulturer, om matematik med upplevelser av lägesord, avstånd, volymer, problemlösning och strategier för att få tiden att räcka till. Vi lär oss hur vi reagerar mot stress och utmaningar. I dagens spel med alla möjliga möjligheter till interaktion med andra över nätet finns många sociala lärdomar att finna och utforska.
Hälsa är en annan motpol som jag helst undviker att tänka på. Men det klart, om man har en tidskrävande fritidssysselsättning som kräver att man sitter still mycket, så påverkar det hur mycket man rör sig i sin vardag och hur hälsosam man blir. Det finns dock några goda exempel på hälsosamma initiativ – jag blev glatt överraskad när vi köpte Pokémon HeartGold som inkluderade en så kallad Pokéwalker, en stegräknare som jag kunde ta på mig, gå på promenad med och samtidigt göra framsteg i spelet i form av experience points och upphittade föremål. Här används spelets engagerande förmåga för att uppmuntra till att komma ut och röra på sig.
Socialt liv kan både bli bättre eller ta skada av masskonsumtion av datorspel. Jag har länge haft en uppfattning om att blyga barn och unga (som jag själv en gång i tiden) kan våga mer i en virtuell värld, våga lära känna andra och känna sig socialt kompetent. Denna positiva spiral kan leda till ett mer hälsosamt socialt liv även ”in real life”. Motsatsen är förstås om man fastnar så mycket och länge i ensamma aktiviteter att ens verkliga kamrater upplever att man blir otillgänglig och därför slutar ta kontakt. Det hela är en balansgång.
Spel kan vara en ypperlig fritidsaktivitet, om den använder dessa positiva spiraler. Spel kan även vara en väg till arbete i det nya arbetslivet. De erfarenheter och förmågor man samlar av att spela och vara del av spelsamhället är av stor nytta i dagens IT-baserade värld. Vem har inte gått till sin bästa datornörds-kompis, eller son, eller kusin och bedd om råd hellre än att ringa IT-support? Vi använder alla tekniker som har med spel, grafik och IT att göra och vi behöver människorna som förstår dessa system.
Spel har många möjligheter och jag tror att vi som pedagoger behöver förstå denna värld bättre och ge den status för att dess deltagare ska känna sig som de tekniskt kompetenta och socialt kompetenta medborgare de faktiskt är. Då kan vi hjälpa dem även att överkomma de problem som ibland uppstår i relation till deras intresse.
Dag 2: Matematik i skogen
Med några välkända och andra nyare lekar och övningar har vi behandlat former, lägesord, riktningsord med mera. Faktiskt är det helt sant att man inte vet hur en övning känns innan man har provat att göra den själv! Och även om man tror att man som vuxen förstår det mesta på förskolenivå så hittar alla något nytt att fundera på. Var är egentligen definitionen av något som är runt? Eller rundat? Och vad blir det för skillnad i resultatet av Blindbock när man varierar instruktionen mellan sväng vänster, snurra vänster, vrid vänster eller flytta vänster?
Många bra tips och mycket att lära idag, nu är jag helt slut!
Dag 1: Översiktig reflektion
Många av mina egna föreställningar om yrket omformades snabbt och dramatiskt under den första terminen och lärarrollens komplexitet har fortsatt att ta form i mitt medvetande under vidare utbildning. Först gällde det att komma underfund med vad det egentligen betyder att vara lärare, vad vårt uppdrag är och varför vi gör det vi gör och tänker som vi tänker.
När vi senare började fördjupa oss mer i didaktiska val och ämnesstoff kom nästa genombrott, då jag mer ”i praktiken” började känna mig kompetent och förstå hur de grundläggande lärarkunskaperna gjorde oss möjliga att analysera kvalitet i undervisning och motivera våra val. Teori och praktik började här att mötas, vilket även gjorde att det kommande arbetslivet kändes allt närmare, mer överblickbar och tänkbar.
Min förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen känner jag har fördjupats under sommaren då jag lärt om Learning Study och variationsteori, som kan användas för att betrakta varje litet lärandeobjekt ur ett aningen annorlunda perspektiv, där varje kritisk aspekt bör hittas och vara tydlig i undervisningen. Jag har här börjat att skapa förståelse som jag hoppas kan utvecklas mer ju mer jag får chansen att planera min egen undervisning.
Att bedöma och dokumentera elevers lärande är ett klurigt område som jag på allvar började reflektera om först vid min tredje VFU, och då även vad förskolans roll och uppdrag är angående bedömning jämfört med skolan. Även här behövs mer erfarenhet innan jag kan börja känna mig förtrogen.
Samhällets och demokratins värdegrund och även ställning till allmänmänskliga frågor är en viktig del av mig som blivit mer tydlig och reflekterbar allt sedan utbildningen började.
Att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling är superviktigt! Tyvärr känner jag mig underkompetent med låg erfarenhet. Jag hoppas att en längre tid i samma barngrupp kan hjälpa mig att få bättre överblick av detta arbete.
Könsskillnader och genus har jag funderat mycket på med många tankar om mig själv och min omgivning. Jag skulle gärna arbeta med området och göra mer djupgående analyser på min arbetsplats, för det finns mycket att upptäcka.
Att planera och utvärdera undervisning är roligt och ger mig en ny boost av självförtroende när jag lyckas med nya saker. I mitt framtida yrke hoppas jag få prova mig fram, lära mig mer och utveckla rutin som gör det möjligt att vara effektiv och lägga energin där den behövs. Jag hoppas att jag fortsätter ta del av relevanta forskningsresultat även i mitt arbetsliv.
Informationsteknik är ett starkt område för mig och jag funderar på att läsa 15 högskolepoäng Datorspel och Lärande som en del av min specialisering, för att utnyttja vad jag är bra på och även fylla ett hål på arbetsplatsen bland den äldre generationen som ofta är tacksamma för arbetskamrater som har teknisk kunskap.
Det känns bra att denna termin läsa just matematik och språk, eftersom områdena är basen för barnens utveckling och behövs i alla skolformer.